En liten rapport från min virk-/heklekurs i historisk virkning.
Vi gick igenom pjoning/smygmaskvirkning, flerfärgsvirkning, kärleks- eller änglamaskor, hur man syr flossa och slår kavelfrans.
Ovan en liten del av mina förberedelser inför kursen, en pjonad (smygmaskvirka på norska, ett ord jag gillar) vante inspirerad av en pjonad vante från Akershus som jag hittade på digitaltmuseum.no se originalet här.
Pjoning drar ihop sig en hel del så jag använde en virknål stl.7 istället för en i stl.4-5 som jag annars använt till garnet, vars löpmeter låg på 100gr/100m. I början var vantens bredd ca. 1/4 del större än den blev när jag virkat några varv upp på manshetten.
Pjoning drar ihop sig en hel del så jag använde en virknål stl.7 istället för en i stl.4-5 som jag annars använt till garnet, vars löpmeter låg på 100gr/100m. I början var vantens bredd ca. 1/4 del större än den blev när jag virkat några varv upp på manshetten.
Några av deltagarnas pjoning.
Sen jobbade vi med flerfärgsvirkning, väldigt skojig teknik.
En av deltagarna hade med sig en Flesbergvante som hon startat på en annan kurs. Jättefin och tätt virkad, den var ganska stabil och nästan lite hård.
Kärleksmasketeori på svarta tavlan.
En av kursarnas tolkning av mitt skissande=bevis på att de förstog mina skisser.
Sist en rad med actionshots från kavelfransslåendet. :)
Det var tydligen viktigt med en avancerad fotställning till detta, troligtvis för att vi hade lite långa knyttrådar.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar