Återskapande av historisk nålbindning- Oslovanten (12-1300tal). Recreating historic needlebinding- the Oslo mitten (13th-14th century).

I somras slog mig tanken att jag sällan nålbinder efter historiska fynd, förutom Euravantarna som jag gjort några gånger + olika tolkningar i andra färger. 

Jag undervisar i, och håller föredrag om nålbindning och har letat upp information och bilder på nålbundna fynd för att kunna berätta så mycket som möjligt om vad som finns, men sällan nålbinder jag efter det jag vet. Kanske har jag varit så van vid att hitta på själv innan jag började få reda på mer om de historiska fynden, att jag bara fortsatt i samma spår? 

Jag bestämde mig för att börja nålbinda efter historiska fynd, att kopiera, dvs. att komma så nära originalet som möjligt. Jag kommer såklart att fortsätta nålbinda annat också men jag hoppas att lite kopierande kan bli inspirerande i förhållande till det jag benämner som historisk nålbindning, dvs. saker som kan fungera inom reenactment av olika perioder.

English text in the end...

Jag satte igång! Mitt första val föll på Oslovanten som är gjord med Oslostygnet, som är namngett efter vanten. 

Den information jag fått fram om Oslovanten ger en lite osäker datering som hamnar på 12-1300tal, men de böcker där den nämnts har varit ganska gamla, jag vet inte om det gjorts någon C14-datering. 

Jag hade en bild på vanten, jag visste vilket stygn som använts men frågor uppstog ändå: bilden jag hade var svartvit, vilken färg hade vanten, och var det samma färg som den hade haft när den en gång var ny? På bilden såg den ut att vara gjord av naturligt grått garn. Den är sliten, ett stort hål på insidan av handen mot tummen. Vanten är ganska tätt bunden och den ser ut att ha blivit lite filtad i övre delen. Kvaliteten på garn, val av stygntäthet och slitage indikerar att det kan ha varit en arbetsvante, eller i alla fall en vante som skulle tåla arbete, ingen finvante. 

Vilken tjocklek hade garnet, var det 1-, 2- eller 3-trådigt, eller innehöll det ännu fler trådar? Jag tittade noga på bilden och jämförde med olika sorters garner och kom fram till att ett 2-trådigt garn på ungefär 110m/100gr kunde stämma med det jag såg på bilden, det såg även ut att stämma i fluffighet/utfyllnad mellan stygnen. Jag valde att jobba med ett garn av grå ull, så som det såg ut på bilden. 

Original.

Min tolkning.

När man nålbinder med Oslostygnet för att göra Oslovanten så drar man åt öglan runt nålen istället för runt tummen, annars blir det väldigt löst bundet, inte slitstarkt nog för en vante som ska tåla att arbetas i, så jag drog åt garnet runt min nål. Det tar väldigt lång tid jämfört med att dra åt runt tummen, varven blir låga, bara några millimeter, men det blir så vackert, tätt och jämnt. 

Min nål verkar vara lite smalare än den nål som använts till originalet, mina varv är lägre men jag är väldigt nöjd med resultatet. Det gick åt mycket garn till ett par vantar eftersom de är så tätt bundna, och de blev ganska tunga. De tog även mycket längre tid att binda, ca.4ggr längre än de vantar jag brukar nålbinda i Mammenstygn, 100m/100gr ullgarn.

Nästa projekt är ett par isländska vantar daterade till 900-talet.

Last summer, the thought struck me that I rarely needlebind after historic finds besides the Eura mittens that I've made a few times + different interpretations in other colors.

I teach, and give lectures on needlebinding and have been researching and found information and pictures of needlebound findings in order to tell as much as possible about what there is, but rarely do I needlebind after what I know. Maybe I've been so used to make up what I do, before I began to learn more about the historical finds, that I just continued on the same track?

I decided to start needlebind after historic finds, to copy, to get as close to the original as possible. I will of course continue to needlebind other things too but I hope that some copying will be inspiring in relation to what I term as historical needlebinding, ie. things that can work within the reenactment of various periods.

I started! My first choice fell on the Oslo mitten that is made with the Oslo stitch, which is named after the mitten.

The information I have about the Oslo mitten provide a bit uncertain dating, propably 13th- 14th century, but those books where it has been mentioned have been quite old, I dont know if there's been made ​​any C14 dating.

I had a picture of the glove and I knew the stitch that was used, but questions appeared: the picture I had was black and white, what color was the mitten, and was it the same color as it had once it was new? In the picture it looked to be made of natural gray yarn. It is worn, a big hole on the inside of the hand near the thumb. The mittens are quite tightly bound and it appears to have become a little felted in the upper part. The quality of the yarn, the choice of stitch density and wear, indicate that it may have been a work mitten, or at least a mitten that would withstand work, no fancy mitten.

What thickness were the yarn, was it 1 -, 2 - or 3-ply, or did it contain even more threads? I looked carefully at the picture and compared with different types of yarns and concluded that a 2-ply yarn of about 110m/100gr could be right with what I saw in the picture, it even looked to match the fluffiness/filling between the stitches. I chose to work with a yarn of gray wool, as it looked like in the picture.

When one needlebinds with the Oslo stitch to make the Oslo mitten one has to tighten the loop around the needle instead of around the thumb, otherwise it will be very loosely bound, not durable enough for a mitten that can withstand being worked in, so I pulled the yarn around my needle. It takes a very long time compared to when you tighten around your thumb, the turns/rounds are low, only a few millimeters, but it is so beautiful, dense and even.

My needle seems to be a bit narrower than the needle used for the original, my turns/rounds are lower but I'm very happy with the result. I used a lot of yarn for a pair of mittens because they are so tightly bound and they became quite heavy. They also took much longer time to bind, ca.4 times longer than the gloves I usually needlebind, in Mammen stitch, 100m/100gr woolyarn.

The next project is a pair of Icelandic mittens dated to the 900s.

En tolkning av Sköldehamnstunikan. An interpretation of the Skjoldehamn tunic.

Här är min första tolkning av en av Sköldehamnstunikorna. Den har legat som ett UFO i 5 år(!!) men i våras tog jag äntligen tag i den igen och kunde avsluta. Det enda som fattades var krage, halslapp och att sy upp kanterna, men så är det med vissa projekt, de tar tid att avsluta, av olika skäl. Som sagt, denna påbörjades för 5 år sen och är baserad på den information jag hade tillgänglig då. Nu vet jag mycket mer, mest från avhandlingen "Nye tanker om Skjoldehamnfunnet. Masteroppgave i arkeologi." av Dan Halvard Løvlid som är väldigt omfattande och därmed även väldigt spännande, läs den här. Läs! Läs! :oD

Here's my first take on one of the Skjoldehamn tunics. It has been laying as a UFO in about 5 years (!!) but this spring I finally started working on it again and could finish. The only thing missing was a collar, neck patch and to sew up the edges but so it is with some projects, they take time to complete, for various reasons. That said, this started about 5 years ago and is based on the information I had available then. Now I know much more, most of this dissertation "Nye tanker om Skjoldehamnfunnet. Master thesis in archeology." by Dan Halvard Løvlid that is very comprehensive and therefore very exciting, read it (altough it's only in norwegian...). Read! Read! : oD

Halsen med krage och överlappande "halslapp" knäppt med en pärla som knapp. Nu vet jag att pärlan originalt var av silver och satt fast i halslappen istället för omvänt som jag gjort här, men men, denna pärlan är av glas. Originalt var kragen och halslappen av randigt tyg men när jag tittade bland mina tygrester fanns det bara rutiga bitar. Tunikan i övrigt är gjord av tjock men inte stickig vadmal i blågrått.

The neck collar and the overlapping "neck patch" buttoned with a bead. Now I know that the bead originally was made ​​of silver and was attached to the neck patch instead of reverse as I have done here, this bead is made ​​of glass. Originally the collar and neck patch were made of striped fabric but when I looked amongst my fabric scraps there were only plaid pieces. The tunic is otherwise made ​​of thick but not scratchy vadmal in a blue-gray colour.

Något som jag är extra nöjd med är sidkilarna, hopsydda av flera smalare kilar och rundade i toppen på ena sidan som på illustrationerna man kan se här, som var den information jag hade att tillgå när jag påbörjade projektet. 

Something I am especially pleased with is the side gussets, sewn together by several narrower pieces and rounded at the top on one side as on the illustrations you can see here, which is the information I had available when I started the project.

 Här modellar personen som den är gjord för, nöjd efter många års tålmodigt väntande. :o)

Here, the person it is made for is modeling in it , satisfied after many years of patient waiting_ : o)

10-1100-tals kjortel. 11-12th century tunic.

Denna handsydda ullkjortel är inspirerad av herrmodet i norra Europa och Skandinavien under 10- och 1100-talet. För att uppnå en moderiktig siluett har jag dels tittat på det danska fyndet, Moselundskjorteln, dels på samtida illustrationer. 

This hand-stitched wool tunic is inspired by menswear in northern Europe and Scandinavia in the 11 - and 12th century. To achieve a fashionable silhouette I have looked at both the Danish find, Moselundskjorteln, and on contemporary illustrations.

Liksom på ett flertal samtida illustrationer har vi dragit upp kjorteln en hel del ovanför bältet, så att den riktigt bylsar sig.

As in several contemporary illustrations, we have pulled up the tunic a lot above the belt, so that it really bulches out.

MS. Junius 11.
Bodleian Library.

Även ärmarna är, som på exempelbilden ovan, extra långa och smala så att de korvar sig på underarmen.

Also the sleeves are, as in the picture above, extra long and narrow so that they form folds on the forearm.

På vissa illustrationer kan man se en dekorativ kant i halsringning och ärmslut, här representerad av en smal bård broderad med stjälkstygn i krappfärgat ullgarn.

In some illustrations one can see a decorative edge at neck and cuffs, here represented by a narrow edging embroidered with stem stitch in madder dyed wool yarn.

Moselundskjorteln har väldigt smala ärmar men det är gjort extra plats vid armbågen.

The Moselund tunic have very narrow sleeves but it's made ​​extra room at the elbow.

Kilarna på Moselundskjorteln har en speciell utformning som resulterar i att de rynkar sig och puffar ut.

The gussets on the Moselund tunic has a special design which results in puckers and that they pouffe out.

Såhär glada är vi över resultatet! :oD'

This is how happy we are with the result! :oD

Tack för modellandet Ole Magne.

Thank you for modelling, Ole Magne. :o)

Vill man läsa mer om Moselundskjorteln rekommenderar jag "Som syet til jorden" av Else Østergård.

If you want to read more about the Moselund tunic I can recommend "Woven into the earth" by Else Østergård.

Med inspiration från Birka. Inspired by Birka.

Under vintern har jag sytt en vacker klänning till en vän. Hon bor i närheten av Birka (kan man säga...) och därför känns det naturligt att bli inspirerad av de många rika gravfynden därifrån med olika former av sidenapplikationer. Klänningen av lin har samitumvävt siden/hampatyg i hals och runt ärmslut.

Det är svårt att se färgerna på bilderna men så blir det när det är för kallt och mörkt att gå ut och fota. 

During winter I made a beautiful dress for a friend of mine. She lives in the area close to Birka (sort of...) and therefore it felt natural to be inspired by the many finds from there, with different forms of silk appliqués. The dress is made of linen fabric with samit woven silk/hemp fabric around the neck and sleeve cuffs.
It's hard to see the colours in the photos, but that's what happens when it's to cold and dark to shoot outside.

Här är bilder i bättre ljus men då utan utfyllande människa inuti.

Here are pics in better light, but without a filling up human inside.

Formen på halsen kan man se i olika dåtida manuskript från kontinenten.

Klänningen är hopsydd på maskin men fylld med fina handsydda detaljer.

The shape of the neck can be seen in various contemporary manuscripts from the continent.

The dress is sewn on the machine but filled with fine hand-finished details.

I Dublin har man hittat rester av flera lösa sidenkanter med spår av sömhål. De har tolkats till att ha suttit runt ärmsluten på plagg av lin sydda med lintråd, linet har förmultnat medans sidentyget ännu är bevarat.

In Dublin, they have found the remains of several loose silk edges with traces of sewing holes. They have been interpreted to have been sitting around the cuffs of the garment of linen sewn with linen thread, the flax has been decomposed while the silk is still preserved.

Färdigt innan jul. Finished before christmas.

 

Lite så här kommer den färdiga utställningen att se ut. Några sista monteringar och detaljer samt texterna fattas men strukturen är minsann på plats.

Första delen av utställningen handlar om textilproduktion på järnåldern, Skojiga fakta presenterat på ett kortfattat och pedagogiskt sätt, såklart. ;)

The finished exhibition will look something like this. Some last adjustments and details, plus the texts are missing but the overall structure is in it's place.

First part of the exhibition is about textile production during the iron age, fun facts presented in a short and educational way, of course. ;)

Sista delen handlar om de färdiga produkterna, dvs fynden med kopior av dräkter från Tyskland-på-gränsen-till-Danmark, och Danmark.

Last part is about the finished products -the findings, with replicas of clothes from parts-of-Germany-that-used-to-be-danish, and from Denmark.

 

Hemma så hanns det med en del nålbindning också. 7 par halvvantar och pulsvärmare :o)

At home there was time for some needlebinding too. /pairs of pulswarmers and half mittens. :o)

Euravantar. Eura mittens. :o)

 

  

Detta är min tolkning av Eura-vanten. Som originalet är de gjorda av ullgarn växtfärgat rött, gult och blått. Väldigt cirkus. :)

Här finns mer information om det unika fyndet, finsk text.

This is my interpretation of the Eura mitten. As the original they are made of woolyarn, plantdyed in red, yellow and blue. Very cirkus like. :)

In the link above you can find more info about the interesting find, text in finnish language.