Under min pågående praktik har jag jobbat lite med att sätta upp och väva på en upprättstående vävstol, även kallad varptyngd väv eller Oppstadgogn. De erfarenheter jag gjort mig har jag delat med mig av till de frivilliga i Hvolris jernalderlandsby, Hvolris venner, under två vävdagar.
Jag håller även på att utarbeta en manual till Hvolris venner, dels utifrån mina egna erfarenheter, dels utifrån "Kirkes väv", en bok av Karen-Hanne Stærmose Nielsen. Boken är verkligen utmärkt på många sätt och jag rekommenderar den till alla som vill veta mer om ämnet. Den ger en bred och grundläggande bild av stora delar av processen(nästan allt). Manualen är tänkt som ett komplement till boken.
In my current training, I have worked a bit with setting up and weaving on an upright loom, also called warp weighted loom or Oppstadgogn. The experience I have made, I have shared with the volunteers in Hvolris jernalderlandsby, Hvolris venner during two weaving days.
I'm also preparing a manual for Hvolris venner partly from my own experience, partly from "Kirkes väv" (Kirke's loom/weav) a book by Karen Stærmose Hanne Nielsen. The book is really excellent in many ways and I would recommend it to anyone who wants to know more about the subject. It provides a broad and thorough idea of major parts of the process (almost everything). The manual is intended as a supplement to the book.
 |
Min vägg, rensad från oviktigheter och redo för den stora förvandlingen.
My wall, with unimportant units removed, and ready for the big transformation. |
Det mesta av tiden använder jag på att planera/bygga/göra en utställning. Jag har fått, eller tagit över kanske stämmer bättre, en hel vägg inne i den permanenta utställningen. Väggen var lite glömd och hade inget tydligt syfte men där stog uppställt några enkla skyltdockor med jättefina rekonstruerade järnålderskläder, en järnåldersplog, tidningsurklipp och gamla foton av oviss relevans.
Väggen innan.
The wall before.
I Danmark har man hittat en massa kläder från järnåldern, hela kläder, inte bara fragment utan hela klädesplagg. Det tycker jag är coolt men de flesta danskar verkar inte känna till det och kan då heller inte vara stolta över det. Min tanke är att presentera ett urval av de danska och nordvästtyska (som förr var danskt) klädfynden.
Jag utgår kallt från att besökare i landet är intresserade av vad som är unikt och speciellt och jag kommer att presentera det med den stolthet som jag tycker att det förtjänar.
Naturligtvis är en vägg långt ifrån nog, jag hade kunnat göra en utställning som fyllde hela det lilla museet, så mycket spännande info finns det att dela med sig av. Men alltså, museet är inte så stort och jag är begränsad av tid och pengar. Kanske får jag möjlighet att göra min drömutställning någon gång i framtiden, ja det är klart att jag får, eller en annan drömutställning!
Most of the time I use to plan / build / make an exhibition. I have been given, or taken over is perhaps more accurate, an entire wall inside the permanent exhibition. The wall was a bit forgotten and had no clear purpose but there was standing some simple mannequins with really nice reconstructed Iron Age clothing, an Iron Age plow, newspaper clippings and old photos of uncertain relevance.
Denmark has found a lot of clothes from the Iron Age , entire clothes, not just fragments, but the whole garment. I think this is cool but most Danes do not seem to know about it and can therefore not be proud of it. My idea is to present a selection of Danish and northwest German (that used to be part of Denmark ) clothing finds.
I assume that the visitors is interested in what is unique and special and I will present it in a manner of pride that I feel it deserves.
Of course, one wall is far from enough, I could have done a show that filled the whole of the little museum, there is so much exciting information to share. But the museum is not very big and I'm limited by time and money. Maybe I'll get the opportunity to make my dream exhibition sometime in the future, yes of course I'll get to do that, or another dream show!
For a link to the museum where I'm doing my internship, see link above. :o)
På min praktik tog jag även upp en diskussion om hur man väljer att presentera sig, vad man lägger fokus på och vad besökaren ser, vilket är en viktig del av mitt yrke som textilförmedlare/utställningsmakare och hantverkare.
Till exempel tog jag upp att gången in till den arkeologiska utställningen (och senare även min textila utställning) var lätt att missa eftersom den var fylld med ställningar med turistinformation och delar av butiksinredningen, och att den ena dörren in till utställningen alltid var stängd. Varför inte öppna båda dörrarna så att man kan se in till utställningen? Små men väldigt viktiga detaljer som tillsammans påverkar besökarens upplevelse. Det bidrog till att personal och frivilliga började se sig om i caféet och butiken med nya ögon, och bara inom några veckor började det lilla museet att förvandlas.
Ibland hjälper det att någon utifrån kollar på grejerna.
In my training I also took up a discussion of how one chooses to present themselves, what you put focus on and what the visitor sees, which is an important part of my work as a textile intermediary / exhibition maker and artisan.
For example, I brought up that the path into the archaeological exhibition (and later also my textile exhibition) was easy to miss because it was filled with racks with tourist information and parts of the store interior, and that one of the doors to the exhibition was always closed. Why not open both doors so that one can see into the exhibition? Small but very important details that work together to influence the visitor experience. This contributed to staff and volunteers began to look around the cafe and shop with new eyes, and within a few weeks the little museum started to be transformed.
Sometimes it helps when someone from outside starts looking at things.
Före.
Before.
Efter.
After.
Inlägg
